Foodtech skapar nya möjligheter
Foodtech har blivit ett trendigt ord och begrepp som många slänger sig med men vad är det – egentligen?
Tja, i korthet handlar det om att med innovation, data och digital teknik förändra produktionen, distributionen och konsumtionen av mat. Det kan exempelvis röra sig om nya tekniker för att odla fram köttsubstitut i ett laboratorium, appar som skräddarsyr matprogram efter ålder, vikt och behov eller digitala spårbarhetssystem som gör det möjligt att följa olika matvarors resa hela vägen från jord till bord.
–Foodtech handlar om transformation mellan matsystem med hjälp av data och innovation, säger Johan Jörgensen, grundare av Sweden Foodtech – en plattform och mötesplats för svenska aktörer inom foodtech-branschen.
Målet är att göra Sverige till ett slags Silicon Valley för matsektorn och bidra till den omställning som behövs för att möta framtidens alla utmaningar, inte minst vad gäller hälsa, klimat och miljö.
– Det som gör matsektorn extra intressant är dess komplexitet och att den hugger in i flera andra branscher, däribland sjukvården. I dag läggs mycket pengar på livsmedel, men också mycket pengar på sjukvård på grund av maten vi äter.
Enligt Johan Jörgensen råder det en gigantisk missuppfattning om vad mat och måltider egentligen är.
– Mat är inte det som ligger på tallriken utan effekterna av de val man gör och den mat man äter. Mat är också ett strategiskt verktyg med vars hjälp man kan uppnå nästan vad som helst, säger han och nämner bland annat ökad hållbarhet, att jobba preventivt med hälsa liksom integration – att få människor att komma närmare varandra.
– Problemet är att vanligt folk inte kan navigera i allt detta, det är alldeles för komplext. För många är mat en evig tio-rätters-cykel som är svår att komma ur, det krävs inspiration och kunskap om du ska kunna uppnå något med maten.
Vilket osökt för oss över på den offentlig måltiden – för här finns ju både kunskap och proffs.
– De offentliga måltiderna kommit väldigt långt och är något av det bästa som serveras i Sverige. De komponeras av kunniga yrkesmänniskor som har tydliga mål för hållbarhet och hälsa och som lagar maten på ett effektivt sätt i stora batcher med hjälp av smarta maskinparker, säger Johan Jörgensen.
Han tycker att det är pinsamt att vi lägger så lite pengar på offentliga maten jämfört med vilket otroligt kostnadseffektivt verktyg det skulle kunna vara, inte minst för ökat välmående och för att höja barnens prestation i skolan.
– De utmaningar samhället och hela världen står inför just nu kan inte lösas i ett gammaldags och individuellt matsystem där amatörerna har makten över måltiderna. Vi måste flytta den makten till proffsen. Men då måste de ha data och digitala lösningar i storköken att agera på.
Johan Jörgensen menar att matsystemet baseras på ”falsk matematik” och hänvisar till en internationell studie från Rockefeller Foundation, som visar att det amerikanska folket köper mat för ett tusen miljarder dollar per år, men att de negativa miljökonsekvenserna som maten ger upphov till i sin tur kostar ett tusen miljarder och de negativa konsekvenserna för hälsa och sjukvård ytterligare lika mycket till.
– Maten är alltså tre gånger så dyr som vi tror att den är. Tänk vad mycket pengar vi skulle kunna lägga på kvalitet i stället för volym om vi börjar tänka i nya dimensioner, säger han och tillägger:
– Och ni kostchefer och storkökskockar är några de viktigaste medarbetarna i hela världen för att vi ska kunna uppnå hållbar hälsa för alla!
Tre framtidsvisioner
Här är tre exempel på hur foodtech skulle kunna användas i framtidens skolrestaurang:
Hälsa
Matsedel som skräddarsys på gruppnivå. Gymnasister kanske ska ha annan mat än elever i lågstadiet, och även de som tränar mycket kan erbjudas andra alternativ.
Hållbarhet
Automatisk anpassning av rullande meny till säsong, där råvaror och recept justeras efter vad som är bäst och mest prisvärt just nu.
Pedagogik
Avancerad och digitalschemaläggning av frukost, lunch och mellanmål, där skoldagen planeras efter hur måltiderna i stället för tvärtom.
