Så uppfylls kriterierna för näringsriktiga skolluncher
Vilka regler gäller?
Enligt skollagen (SFS 2010:800) ska alla barn ha rätt till kostnadsfria och näringsriktiga skolluncher. Lagen gäller såväl offentliga som fristående skolor.
I lagen finns det ingen precision av vad ”näringsriktigt” innebär utan regeringen hänvisar till att de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) bör vara en utgångspunkt vid bedömning av vad som är en näringsriktig måltid.
Vad är en näringsriktig måltid?
För att skolmåltiderna ska räknas som näringsriktiga måste de uppfylla de nordiska näringsrekommendationerna (NNR). NNR innehåller information om vilka nivåer av olika näringsämnen som kroppen behöver för att den ska må bra. Dessa är framtagna av oberoende experter från hela Norden som baseras på forskningsresultat från hela världen.
NNR anger bara närings- och energibehov för olika åldersgrupper vilket kan vara svårt att tolka. Därför har Livsmedelsverket tagit fram Bra mat i skolan där näringsrekommendationerna är översatta i konkreta livsmeddelsråd som en hjälp vid planering av måltider. Skolorna är därför inte skyldiga att följa Livsmedelsverkets råd, det är endast en vägledning, däremot måste de följa NNR:s rekommendationer.
Hur kan vi visa att maten som serveras är näringsriktig?
Att få in alla näringsämnen i en måltid är i princip omöjligt. Olika maträtter innehåller olika näringsämnen och därför är det genomsnittliga intaget över en längre tid som är intressant.
För många kommuner är det just hur man ska mäta och kunna visa upp att maten verkligen är näringsriktig som är den största utmaningen. Att näringsberäkna måltiderna är än så länge det bästa sättet för att se till att måltiderna uppfyller kraven.
En undersökning som Skolmatens vänner har gjort bland landets kostchefer visar att så få som 30 % av landets kommuner alltid näringsberäknar sin skolmat. Många skolor har inte tillgång till den kompetens och de verktyg som krävs för att kunna näringsberäkna måltiderna. Skollagen ställer krav på att näringen ska finnas dokumenterad för att kunna bedöma om huvudmannen, alltså kommunerna och de som driver fristående skolor, lever upp till bestämmelsen om näringsriktighet. Skolinspektionens krav i tillsynen innebär att det ska finns ett fungerande system som säkerställer att eleverna faktiskt erbjuds näringsriktiga skolmåltider.
Vilka fallgropar finns det?
I lagen tar man dock ingen hänsyn till hur mycket som barnen faktiskt äter och därmed hur mycket näring de egentligen får i sig. Därför är det extremt viktigt att, förutom att måltiderna är näringsriktiga ska de dessutom smaka bra, dofta gott, se aptitliga ut och omges med en lugn och rogivande måltidsmiljö.
Det ena utesluter inte det andra! Varför inte satsa på både och? Genom våra egna kunder vet vi att det finns många duktiga kökschefer och skolkockar runtom i landet som kan intyga att det är fullt möjligt att laga god näringsriktig skolmat som barnen tycker om. Det är först när maten hamnar i magen som näringen kan göra nytta för kroppen.
Därför måste det finnas kunskap, resurser och inspiration i köken så att eleverna gärna äter maten, det kan handla om tidpunkt för måltiden och trivsel i matsalen.
Våra bästa tips:
1. Använd ett verksamhetssystem
– Med ett verksamhetssystem får köken kontroll på sina recept som enkelt kan näringsberäknas. Spara tid och slipp manuellt arbete. Se till att upphandla med hela kommunen och ta tillfället att använda det även för äldrevården, förskolan, sjukhuset med mera för vi tycker att alla förtjänar att få god och näringsriktig mat oavsett vilket stadie i livet man befinner sig.
Näringsberäkna era recept med hjälp av Mashie ->
2. Ta hjälp att sätta ihop en näringsriktig meny
– Det kan vara svårt att sätta ihop en hel meny eller matsedel för året med näringsriktiga måltider.
Vi hjälper er att skapa en näringsriktig meny ->
3. Barnen får inte i sig näring i den mat som inte äts
– Förutom näringen, tänk även på att maten ska vara god och se aptitlig ut samt att miljön är rofull att äta i. För hamnar inte maten i magen så hjälper det inte hur näringsriktig den är. Uppdatera köket med ny inspiration, för mat är glädje och kärlek vilket även ska synas på tallriken.
4. ”Keep it simple”
– Köp in mat efter säsong så kan ni alltid erbjuda svenska näringsrika frukter, grönsaker och rotfrukter för en lägre kostnad.
