Start
Lösningar
Alla lösningar
Livsmedelsupphandling
Måltidsplanering
Egenkontroll & riskanalys
Om oss
Om ossKarriär
Insikter
Kontakt
Logga in
SV
Denmark
Finland
Germany
Global
Norway
Start
Solutions
All solutions
No items found.
About us
Contact
EN
Denmark
Finland
Germany
Norway
Sweden
Start
Løsninger
Alle løsninger
Innkjøp & oppfølging
Måltidsplanlegging
IK-mat & risikoanalyse
Om oss
Innsikt
Kontakt
Logg Inn
NO
Denmark
Finland
Germany
Global
Sweden
Etusivu
Ratkaisut
Kaikki ratkaisut
Elintarvikkeiden hankinta
Aterioiden suunnittelu
Omavalvonta ja riskianalyysi
Meistä
Näkemyksiä
Ottaa yhteyttä
Kirjaudu sisään
FI
Denmark
Finland
Germany
Global
Norway
Sweden
Start
Løsninger
Alle løsninger
Indkøb & Opfølgning
Måltidsplanlægning
Egenkontrol & Risikoanalyse
Brancher
Alle brancher
Declaration & Labeling
Plejehjem & Kommune
Hospital & Region
Cateringservices
Om os
Indsigt
Kontakt
Log ind
DK
Finland
Germany
Global
Norway
Sweden
Start
Lösungen
Alle Lösungen
No items found.
Über uns
Kontakt
DE
Denmark
Finland
Global
Norway
Sweden
2022-02-18

Vad är egentligen mest hållbart?

Kött, vego, närproducerat och ekologiskt – vad är egentligen mest hållbart ur ett helhetsperspektiv? Vi tar hjälp av tre experter för att reda ut vad som egentligen gäller i tre aktuella frågor. Maten som lagas och serveras i offentlig sektor ska inte bara vara god, näringsriktig och varierad – den ska vara hållbar också. Och hållbarhet handlar inte bara om klimat och koldioxidutsläpp utan lika mycket om biologisk mångfald, användning av vatten, kemikalier och antibiotika.

Här är vad forskningen säger i tre omdiskuterade hållbarhetsfrågor.

Vilket kött är bäst ur ett hållbarhetsperspektiv?

Nötkött har länge betraktats som en klimatbov medan kyckling varit det mer hållbara alternativet. Men så blev svensk kyckling plötsligt rödlistad i senaste upplagan av WWF:s Köttguiden, sedan presenterades en ny studie i Nature Food, som visar att nötkött och fläsk är mer hållbart än kyckling.

Så vad ska man egentligen tro?

– Vi har tidigare haft en ganska förenklad bild där man bara tittat på klimatpåverkan och då är kyckling ett bättre alternativ än nöt och fläsk. Men väger man in fler hållbarhetsaspekter som biologisk mångfald, användning av pesticider och hur mycket mark som behöver tas i anspråk, ja då är kyckling inte längre det bästa alternativet, säger Line Gordon, föreståndare för Stockholm Resilience Center.

Hon tycker att kossan blivit onödigt utskälld. Kor kan beta gräs på marker som annars inte skulle kunna användas för odling, samtidigt som de ger gödsel och gynnar den biologiska mångfalden.

Och grisar kan äta lågkvalitativt foder som inte behöver besprutas med bekämpningsmedel, de kan även födas upp på restprodukter som annars skulle förfaras.

Kyckling behöver däremot högkvalitativt foder i form av vete, majs och sojamjöl som odlas på fin åkermark.

Line Gordon förklarar att cirkulära matsystem syftar till ett optimalt resursutnyttjande genom att prioritera odlingsbar mark till matproduktion åt människor. I dag används omkring 40 procent av världens odlingsbara mark till att producera högkvalitativt foder till djur.

Samtidigt är hon noga med att påpeka att det stora problemet inte är vilken sorts kött vi äter, utan mängderna.

– Ska man producera kött på ett hållbart sätt så måste vi minska på mängderna och äta mer växtbaserat istället, säger Line Gordon.

‍

Är vegetariskt alltid det mest hållbara proteinet?

Vegetariskt är en växande trend där allt fler väljer att byta ut kött och andra animalier mot växtbaserade alternativ.

Därför har Världsnaturfonden WWF tagit fram Vegoguiden, där olika sorters gröna proteiner bedöms utifrån flera olika hållbarhetsaspekter.

– Vi är mitt inne i ett grönt proteinskifte och då vill vi hjälpa människor att göra de mest hållbara valen utifrån en helhetsbild, säger Anna Richert, senior matexpert på WWF.

För allt som är vegetariskt är inte per definition hållbart. Klimatpåverkan är visserligen i princip alltid lägre vid en jämförelse mellan växtbaserat och animaliskt men om man lägger till andra hållbarhetsaspekter som användning av vatten och kemikalier och biologisk mångfald är det inte lika enkelt.

Nötter, mandel, ris, kokos och avokado är några exempel på grödor som är sämre ur hållbarhetsperspektiv.

Sojabönor och köttsubstitut av soja får grönt ljus trots att det handlar om en råvara som är ganska ifrågasatt på grund av skövling av regnskog.

– Sojaproduktionen är inte problemfri men i likhet med alla baljväxter odlas den effektivt och ger stort utbyte per hektar. Det är animalieproduktionen som driver avskogningen i exempelvis Amazonas, den soja som går till livsmedelsindustrin kommer ofta från Europa, Kanada och Kina.

Under den senaste tiden har diskussionen om så kallas ultraprocessad mat exploderat. Dit hör sådant som sojanuggets och vegokorv.

– Vår hållning är att det är bättre för klimatet om baljväxter används i lågförädlad form och att man lagar sådant som grytor och soppor av bönor och linser. Samtidigt måste man vara realist, det är lättare att genomföra ett proteinskifte och äta varierad mat om man kan använda bekväma övergångsprodukter ibland, säger Anna Richert, och tillägger:

– Sedan är det så att det finns det en naturlig plats för en viss mängd djur i ett hållbart livsmedelssystem. Vår avsikt är inte att alla ska bli veganer, vi vill bara se mer och bättre vego.

‍

Ekologiskt eller närproducerat – vilken aspekt är viktigast?

Först är det viktigt att slå fast att det inte behöver finnas något motsatsförhållande mellan ekologiskt och närproducerat – men det finns inte heller något likhetstecken dem emellan

– Ekologiskt handlar om hur en vara är producerad medan närproducerat handlar om geografi. En del tycker att allt som är producerat här i Sverige är lokalt medan det för andra innebär produkter som kommer från den lilla gården, vars produkter du köper på en Reko-ring och som du kanske har en personlig relation till, säger Rebeca Milestad, forskare och hållbarhetsexpert på KTH.

Utmaningen är att det inte finns någon definition på vad som egentligen är ”lokalt" eller ”närproducerat” och att det i den allmänna diskussionen ofta blir en sammanblandning av avstånd och storskaliga kontra småskaliga produktionsformer. Det finns inte heller några streckkoder eller andra hjälpmedel för att märka ut det rent tekniskt.

Ekologiskt har däremot en tydlig definition och det finns robusta certifieringar i form av Krav eller EU-ekologiskt. Kontrollsystemet är transparent och visar exakt vad som krävs och hur den ekologiska produktionen går till.

Även miljöfördelarna är tydliga. Ekologiskt produktion innebär mindre användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel, vilket i sin tur bidrar till mindre övergödning och ökad biologisk mångfald. Dessutom ställs högre krav på etik och god djurhållning.

Däremot kan man inte säga att ett livsmedel som är ”svenskt” eller ”närproducerat” är bättre för klimatet eller för miljön i stort.

– Många tror att transporterna är väldigt miljöbelastande men 50-80 procent av ett livsmedel samlade miljöpåverkan sker på gården. Därför är det alltid själva produktionssystemet som är det viktigaste, säger Rebeca Milestad.

Om man däremot vill handla lokalt av andra skäl – som för att stötta svenska bönder eller tänka på livsmedelsberedskapen – så absolut.

– Men då ska man vara medveten om att det inte handlar om miljön utan om något annat.

‍

Skriven av
Matilda FoodTech

Lite matnyttig information

Some useful information

Litt nyttig informasjon

Hyödyllistä tietoa

Nogle nyttige oplysninger

Einige nützliche Informationen

Vegetariska dagen: Fyll tallriken med grönt

Att fylla tallriken med närodlade grönt i säsong är kostnadseffektivt för både hälsan, klimatet och plånboken. Louise Söderqvist på Sorundahallarna tycker att det är dags att låta smakrika svenska rotknölar ge gurkan och tomaterna en match.

Lue lisää
Läs mer

Mjölkstöd för miljoner: ”Det är superenkelt”

Att ansöka om EU:s skolmjölksstöd har blivit krångligt och tidskrävande men det finns en smidig lösning. Med hjälp av en skräddarsydd modul som Matilda FoodTech har tagit fram kan skolköken registrera mjölken med bara ett par knapptryck – och på så vis få tillbaka flera hundra tusen kronor per år.

Lue lisää
Läs mer

Hårda klappar med god eftersmak

Julen står för dörren men alla klapparna är inte kirrade. Vilken tur att vi på Matilda Foodtech har listat den bästa måltidslitteraturen från årets utgivning, böcker som kommer att göra både moster Eva-Britt och kusin Henke glada. Eller varför inte slå in en bok och ge till dig själv?

Lue lisää
Läs mer

Den ekologiska framgångsresan i Lunds kommun

Lunds kommun är en stor och viktig förebild när det gäller inköp av hållbara livsmedel där ekologiska livsmedel i senaste mätningen uppkom till hela 83,4 %. I samband med 2020 års Ekomatsligan vann kommunen inte mindre än tre priser; bästa Svekologiska kommun, Klimatekoligan samt Ekomatcentrums spjutspetskommun. Ta del av kommunens ekologiska resa, både framgångarna, utmaningarna samt deras bästa tips för att lyckas.

Läs mer

Följ upp er matsvinnsmätning och ta fram förbättringar

Har ni mätt matsvinnet under en tid i er kommun eller region och fått fram data över en mätperiod? Det är nu det är dags att följa upp resultaten och vidta förbättringsåtgärder. Är serveringssvinnet högst eller finns bristerna vid lagerhanteringen? Få våra bästa tips på hur ni drastiskt kan minska matsvinnet genom konkreta åtgärder.

Läs mer

Region Örebro minskade klimatpåverkan på sina menyer med 20%

Tack vare klimatberäkning, information till matgästerna och smarta receptval har Region Örebro lyckats minska klimatpåverkan på sina menyer med 20%. Mikael Hulterström, Gruppchef Regionservice Kost Region Örebro län, menar att matgästerna i allt större utsträckning efterfrågar klimatsmarta alternativ.

Läs mer
Alla insikter
All insights
All innsikt
Kaikki oivallukset
Alle indsigter
Alle Erkenntnisse
Företag
StartOm ossInsikterEvenemangKarriär
Lösningar
Egenkontroll & riskanalys
Måltidsplanering
Livsmedelsupphandling
Regioner
SwedenNorwayFinlandDenmarkGermanyGlobal
facebook iconlinkedin iconyoutube icon
© 2022 Matilda Foodtech AB
Privacy Policy
Site by Stormfors
Start
Solutions
All solutions
No items found.
About us
Contact
EN
Denmark
Finland
Germany
Norway
Sweden
matilda logo
løsninger
IK-mat & risikoanalyse
Måltidsplanlegging
Innkjøp & oppfølging
Selskap
StartOm ossløsningerOm ossInnsikt
Regioner
SwedenNorwayFinlandDenmarkGermanyGlobal
facebook iconlinkedin iconyoutube icon
© 2021 Matilda Foodtech AB
Privacy Policy
Site by Stormfors
matilda logo
Ratkaisut
Omavalvonta ja riskianalyysi
Aterioiden suunnittelu
Elintarvikkeiden hankinta
Liiketoimintaa
Etusivu
MeistäNäkemyksiä
Alueet
SwedenNorwayFinlandDenmarkGermanyGlobal
facebook iconlinkedin iconyoutube icon
© 2021 Matilda Foodtech AB
Privacy Policy
Site by Stormfors
matilda logo
Forretning
StartOm osLøsninger
Regioner
SwedenNorwayFinlandDenmarkGermanyGlobal
facebook iconlinkedin iconyoutube icon
© 2021 Matilda Foodtech AB
Privacy Policy
Site by Stormfors
matilda logo
Unternehmen
Startüber uns
Lösungen
No items found.
Region
SwedenNorwayFinlandDenmarkGermanyGlobal
facebook iconlinkedin iconyoutube icon
© 2022 Matilda Foodtech AB
Privacy Policy
Site by Stormfors