Vallentuna rustar för kris: ”Fokus på kärnuppdraget”

Torka, pandemi, energikris och krig i vårt närområde har fått allt fler offentliga måltidsverksamheter att skala upp sin livsmedelsberedskap. Vallentuna kommun är en av dem som kommit långt och som här delar med sig av sitt framgångsrecept.

De offentliga måltidsverksamheterna behöver stärkas vid kris och höjd beredskap, som en del av totalförsvarsplaneringen inom livsmedelsområdet. Men för att alla inte ska behöva uppfinna hjulet på egen hand har Jordbruksverket och Mattanken under våren bjudit in till ett så kallat beredskapsnätverk, där både kommuner, regioner, branschorganisationer och företag kan delta.

– En del har jobbat med de här frågorna i flera år medan andra precis har kommit i gång. På det här viset kan man lära av varandra för att stärka robustheten, säger Eva Sundberg, projektledare för Mattanken och sakkunnig kring mat och måltidsfrågor på Jordbruksverket.

Från nödslakt till workshop

En av de kommuner som deltar i beredskapsnätverket och som kommit långt är Vallentuna. Här var det den stora torkan sommaren 2018 som var själva startskottet för att ta fram en beredskapsplan. Många lantbrukare i kommunen hade det tufft och det talades om långa slaktköer och nödslakt.

– Vi funderade på hur vi kunde bidra och lätta på trycket genom våra livsmedelsinköp. Men även på hur vi skulle klara en situation med mer torka och livsmedelsbrist, säger Charlotte Müntzing, avdelningschef för kost, miljö och folkhälsa.

Vallentuna Charlotte, Liten — Charlotte Müntzing, avdelningschef för kost, miljö och folkhälsa.

Det ena gav det andra och hösten 2019 började man arrangera workshops, där alla medarbetare inom kostverksamheten tillsammans brain-stormade kring olika typer av krisscenarion och hur dessa skulle kunna lösas. Om kommunen får en vattenläcka, vad kan vi tillaga utan vatten? Kan ugnen köras utan vattenånga och hur löser vi disken?

– Fokus blev själva kärnuppdraget. Om man skalar bort allt ”fluff” kring måltidsverksamheten så inser man snabbt att i ett nödläge behöver måltiderna exempelvis inte vara pedagogiska. Det som gäller är att få fram mat till dem som behöver den.

Vikten av att vara förberedd

I dag har man inte bara en beredskapsplan utan har även byggt upp ett livsmedelslager av olika produkter i flera kök. Livsmedel som klarar rumstemperatur och kan tillagas snabbt och enkelt. Det handlar om vanliga produkter, av typen couscous och konserverade bönor och tomater, som ingår i den ordinarie matlagningen och menyplanering och som därmed hela tiden omsätts. Men det viktigaste är enligt Charlotte Müntzing att man lyft frågan och på så vis ökat medvetenheten. Och den första konkreta prövningen kom snabbare än någon hade kunnat förutspå.

Vallentuna Krislager — Livsmedelslager i kökets skafferi

– När coronapandemin var ett faktum våren 2020 var medarbetarna redan förberedda i tanken – och det var en styrka. Hela gruppen kände att ”yes, det här klarar vi!”.

Såväl under pandemin som därefter har man fortsatt att arrangera workshops på olika teman, såsom transporter, köksmaskiner, nödvatten och energiförsörjning. Just nu undersöker man möjligheten med reservkraft men för att inte helt stå utan tillagningsmöjligheter i händelse av akut energibrist har man köpt in ett gäng gasolgrillar samt en kokvagn från försvaret. Förhoppningen är att testa den praktiskt i samarbete med Hemvärnet, Lottakåren och lokala scoutföreningen, som alla har värdefull kunskap om utomhusmatlagning.

Gränslösa samarbeten

Just det där med samarbete är en viktig del av beredskapsarbetet, det gäller inte minst samarbete med andra förvaltningar. I Vallentuna har exempelvis fritidsförvaltningen tillgång till häst och bandvagn, något som skulle kunna komma väl till pass vid en kris när mattransporter med bil av någon anledning inte är möjliga att genomföra.

– Vi har även inskrivet i vårt avtal med vår grossist att vi ska samverka vid kriser, säger Charlotte Müntzing.

Något annat som hon trycker på är vikten av att vara konkret. Beredskap är inte ett styrdokument som samlas i en pärm på kontoret. Det är att medarbetarna i köken är medvetna och reflekterar kring beredskap – och beredda på att agera. Detta var något som blev tydligt i vintras, då Vallentuna drabbades av en så kallad snösmocka. Redan dagen innan såg kökscheferna, på eget initiativ, till att alla mottagningskök fick mat för två dagar i stället för bara en.

– Just kökspersonal är väldigt lösningsorienterade och experter på att fixa saker. Det kan vara strömavbrott eller snöoväder men det serveras ändå alltid något till lunch. Den kraften ska man ta vara på och belysa!

Fyra tips

Bestäm er. Ta ansvar för frågan utan att invänta politiska direktiv. Det viktigaste är att komma i gång i såväl tanke som i praktisk handling.
Bryt ned i bitar. Ta bort allt ”fluff” som inte behövs i ett kritiskt läge. Ta reda på vad det är som absolut måste funka, och vad som krävs av er för att upprätthålla dessa funktioner.
Samarbeta. Lär känna och samarbeta med andra förvaltningar. Vad kan ni hjälpa dem med och tvärtom?
Gå till politiken. Visa vad ni redan gör och kan göra med befintliga resurser. Och förklarar vad som krävs för att ni ska kunna göra mer för att säkra livsmedelsberedskapen.

Handbok för beredskap

Under förra året tog Livsmedelsverket fram en beredskapshandbok för offentliga måltider som primärt vänder sig till chefer för måltidsorganisationer. Boken ger vägledning och praktiskt stöd för framtagande av beredskapsplaner för hela måltidsverksamheten samt kontinuitetsplaner och andra dokument som behövs i varje kök.