Start
Lösningar
Alla lösningar
Livsmedelsupphandling
Måltidsplanering
Egenkontroll & riskanalys
Om oss
Om ossKarriär
Insikter
Kontakt
Logga in
SV
Denmark
Finland
Germany
Global
Norway
Start
Solutions
All solutions
No items found.
About us
Contact
EN
Denmark
Finland
Germany
Norway
Sweden
Start
Løsninger
Alle løsninger
Innkjøp & oppfølging
Måltidsplanlegging
IK-mat & risikoanalyse
Om oss
Innsikt
Kontakt
Logg Inn
NO
Denmark
Finland
Germany
Global
Sweden
Etusivu
Ratkaisut
Kaikki ratkaisut
Elintarvikkeiden hankinta
Aterioiden suunnittelu
Omavalvonta ja riskianalyysi
Meistä
Näkemyksiä
Ottaa yhteyttä
Kirjaudu sisään
FI
Denmark
Finland
Germany
Global
Norway
Sweden
Start
Løsninger
Alle løsninger
Indkøb & Opfølgning
Måltidsplanlægning
Egenkontrol & Risikoanalyse
Brancher
Alle brancher
Declaration & Labeling
Plejehjem & Kommune
Hospital & Region
Cateringservices
Om os
Indsigt
Kontakt
Log ind
DK
Finland
Germany
Global
Norway
Sweden
Start
Lösungen
Alle Lösungen
No items found.
Über uns
Kontakt
DE
Denmark
Finland
Global
Norway
Sweden

De nya råden för äldreomsorgens måltider

Maten är en otroligt kraftfull spelare i människans vardag. Allra helst för de äldre. Våra matvanor speglar vår kultur, identitet, åsikter, våra erfarenheter och historia. Undernäring är en av de största utmaningarna inom äldreomsorgen. Därför behöver måltiderna i äldreomsorgen utformas på ett flexibelt sätt utifrån de äldres individuella behov och önskemål.

Vilka förutsättningar finns?

Satsningen på offentliga måltider har stor betydelse för välmåendet ute i landet. Måltiden är inte bara ett verktyg för att förhindra undernäring utan även för att förebygga ensamhet och därmed höja livskvalitet. Enligt SCB lider hälften av alla äldre av just ensamhet.

Andelen äldre i samhället ökat i raketfart, SCB visar på att andelen kommer att öka med 76% mellan 2015 – 3035. Medellivslängden i Sverige är bland de högsta i EU, för män är den 80,4 år och för kvinnor 84,1 år. Detta ställer givetvis högre krav på vår äldreomsorg. Med stigande ålder blir även sjukdomar vanligare. Många får i sig för lite mat till följd av minskad aptit, och undernäring är därför en av de största utmaningarna, tillsammans med ät- och sväljsvårigheter, inom äldreomsorgen. Undernäring medför mycket lidande, högre infektionskänslighet samt minskad muskelmassa. Detta kan i sin tur leda till försämrade motoriska förmågor, svårigheter att ta hand om sig själv vilket leder till ett ökat vårdbehov samt höga samhällskostnader.

De nya råden – vad är skillnaden?

Vad är det då som är nytt i de nya råden som Livsmedelsverket tagit fram? Det allra viktigaste är att fokus har bytts från kost till mat och måltid, från tabeller till modeller t.ex. Måltidspusslet samt nya talriksmodellen anpassad för äldre som är lätta att använda och anpassa till sin verksamhet. En annan viktig förändring är att fokus flyttats från detaljer till helhet. Fokus ligger mycket på att stimulera aptit och främja matglädje hos de äldre. Ett tydligare fokus på individen och dess önskemål och olika förutsättningar samt att man har öppnat upp för en flexibilitet i måltidsplaneringen som inte funnits innan.

Livsmedelsverkets råd riktar sig till både hemtjänstverksamheter och till äldreboenden. De är avsedda som övergripande rekommendationer och stöd för hur verksamheter bör arbeta för att skapa måltider som bidrar till välbefinnande, hälsa och värdighet. Råden är framtagna av Livsmedelsverket i tillsammans med Socialstyrelsen och yrkesgrupper på området.

Hur kan man arbeta med rekommendationerna på ett konkret sätt?

I råden ”Bra måltider i äldreomsorgen” lyfts fem framgångsfaktorer för bra måltider: individanpassning, kunskap och kompetens, helhetssyn på måltidskvalitet, god samverkan mellan yrkesgrupper samt ständig utveckling och utvärdering av måltidsverksamheten.

Det finns ett antal tydliga modeller och hjälpmedel som är användbara i arbetet med offentliga måltider;  

Måltidsmodellen fungerar som ett pussel där varje bit är lika viktig för att matgästen ska uppskatta den. För att lägga pusslet krävs kompetens, engagemang och s

Måltidsodellen

amverkan och är otroligt kraftfull om kostorganisationen ska lyckas. Maten ska givetvis vara god, annars äts den inte upp. Maten ska också vara näringsriktig med fokus på bevarande av hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet, och naturligtvis säker att äta. Hållbarhet är också en viktig pusselbit i modellen, hållbarhet ur ett miljöperspektiv samt socialt perspektiv. Maten ska också vara interagerad vilket betyder att den ska ses som en del av tillfrisknande, skapa sociala sammanhang samt fungera som ett pedagogiskt verktyg.

En helt ny tallriksmodell för de äldre är framtagen av Livsmedelsverket, speciellt riktade till dem med dålig aptit. I denna modell ligger fokus på behovet hos varje enskild individ. Viktigt är att tänka på att de äldre behöver mindre portioner, mkt energi och mycket protein. För att utrymme ska finnas för de energirika del

Talriksmodellen äldre

arna är det viktigt att minska ned på kolhydraterna medan andelen protein är lika stor som vanligt samt att andelen fett ökar. Inom äldreomsorgen är måltidsdrycken av största vikt för att få upp energiinnehållet.

Utöver dessa modeller vill Livsmedelsverket lyfta fram att man kommer väldigt långt med vanlig mat genom att använda sig av specifika livsmedel såsom nötter, baljväxter, ost som snacks, proteinrika efterrätter med vispgrädde och mycket mer. Viktigt att välja fetare varianter i äldreomsorgen, såsom extra olja och smör, gratänger och stuvningar mm. SLV har också i sina nya rekommendationer lyft måltidsordningen för de äldre. En måltidsordning som handlar om fler och mindre portioner jämt fördelade under dagen, 6- 8 portioner är lagom.

4 tips på hur ni kan arbeta

- Ni är ett lag! Arbeta för att lyfta kunskapsnivån hos de omsorgsgivarna som befinner sig närmast de äldre. Att få dem att förstå vikten av detta är en förutsättning för att lyckas.
- Erbjud alltid minst ett val. All vill känna sig delaktiga, allra helst gällande den maten som personen själv ska äta. Om inte annat, erbjud alternativ gällande grönsaker t.ex. kalla eller varma.
- Skapa en tydlig kostpolicy som alla i organisationen känner till och förstår vikten av.
- Hitta och definiera hur ni ska arbeta med portionsstorlekar och näringsberäkning.

Genom att följa råden har vi kommit en liten bit närmare det gemensamma målet; att servera god, näringsriktig mat i en miljö där den äldre känner sig väl bemött och mår bra.

Skriven av
Matilda FoodTech

Lite matnyttig information

Some useful information

Litt nyttig informasjon

Hyödyllistä tietoa

Nogle nyttige oplysninger

Einige nützliche Informationen

Flytta ut skollunchen - det är vår

Nyutspruckna blad och blommande träd och buskar. När naturen är som allra vackrast och mest inbjudande är det inte fel att låta skolmåltiderna flytta utomhus. Vi bjuder på 5 tips till hur du på ett smidigt och roligt sätt kan erbjuda skoleleverna lunch ute i det fria.

Lue lisää
Läs mer

Krisberedskap i fokus - så arbetar Region Gotland

Coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina har satt behovet av krisberedskap i blixtbelysning. – Vårt arbete har fått nya dimensioner, säger Åsa Engdahl, enhetschef på avdelningen Måltider inom Region Gotland.

Lue lisää
Läs mer

Digitaliserade matbeställningar ökar flexibiliteten och lyfter måltidsupplevelsen

Att digitalisera beställningen av måltider inom vård och omsorg minskar administrationen, kortar ledtiderna minskar matsvinn och säkrar kvaliteten. – Det sparar tid och gör oss betydligt mer flexibla, säger Pernilla Ekstrand, kostutvecklare i Halmstad kommun.

Lue lisää
Läs mer

Är klimatlådan nyckeln till minskat matsvinn?

För Mora kommun är minskat matsvinn i fokus för 2020 och målsättningen är en minskning med hela 25%, genom att arbeta aktivt med serverings- , tallriks- och tillverkningssvinn. Med hjälp av Klimatlådan har kommunen redan kommit en bra bit på väg mot sitt mål.

Läs mer

Dackeskolan har med eleverna i skolköket

På Dackeskolan i Tingsryds kommun får några elever från klass 5 varje vecka vara med och hjälpa till i köket och förbereda dagens lunch. Det har resulterat i att fler vågar testa ny mat samt att barnen äter mer grönsaker och får samtidigt kunskap om mat och miljö på ett roligt sätt.

Läs mer

Få barn att äta mer frukt och grönt i skolan – bästa tipsen med Annika Unt

En undersökning av Livsmedelsverket (matvaneundersökningen Riksmaten ungdom) visar att knappt ett av tio barn äter tillräckligt med frukt och grönt. Annika Unt har länge arbetat med att få fler barn att äta mer grönt i skola och förskola, få hennes bästa tips.

Läs mer
Alla insikter
All insights
All innsikt
Kaikki oivallukset
Alle indsigter
Alle Erkenntnisse
Företag
StartOm ossInsikterEvenemangKarriär
Lösningar
Egenkontroll & riskanalys
Måltidsplanering
Livsmedelsupphandling
Regioner
SwedenNorwayFinlandDenmarkGermanyGlobal
facebook iconlinkedin iconyoutube icon
© 2022 Matilda Foodtech AB
Privacy Policy
Site by Stormfors
Start
Solutions
All solutions
No items found.
About us
Contact
EN
Denmark
Finland
Germany
Norway
Sweden
matilda logo
løsninger
IK-mat & risikoanalyse
Måltidsplanlegging
Innkjøp & oppfølging
Selskap
StartOm ossløsningerOm ossInnsikt
Regioner
SwedenNorwayFinlandDenmarkGermanyGlobal
facebook iconlinkedin iconyoutube icon
© 2021 Matilda Foodtech AB
Privacy Policy
Site by Stormfors
matilda logo
Ratkaisut
Omavalvonta ja riskianalyysi
Aterioiden suunnittelu
Elintarvikkeiden hankinta
Liiketoimintaa
Etusivu
MeistäNäkemyksiä
Alueet
SwedenNorwayFinlandDenmarkGermanyGlobal
facebook iconlinkedin iconyoutube icon
© 2021 Matilda Foodtech AB
Privacy Policy
Site by Stormfors
matilda logo
Forretning
StartOm osLøsninger
Regioner
SwedenNorwayFinlandDenmarkGermanyGlobal
facebook iconlinkedin iconyoutube icon
© 2021 Matilda Foodtech AB
Privacy Policy
Site by Stormfors
matilda logo
Unternehmen
Startüber uns
Lösungen
No items found.
Region
SwedenNorwayFinlandDenmarkGermanyGlobal
facebook iconlinkedin iconyoutube icon
© 2022 Matilda Foodtech AB
Privacy Policy
Site by Stormfors