De nya råden för äldreomsorgens måltider

Vilka förutsättningar finns?

Satsningen på offentliga måltider har stor betydelse för välmåendet ute i landet. Måltiden är inte bara ett verktyg för att förhindra undernäring utan även för att förebygga ensamhet och därmed höja livskvalitet. Enligt SCB lider hälften av alla äldre av just ensamhet.

Andelen äldre i samhället ökat i raketfart, SCB visar på att andelen kommer att öka med 76% mellan 2015 – 3035. Medellivslängden i Sverige är bland de högsta i EU, för män är den 80,4 år och för kvinnor 84,1 år. Detta ställer givetvis högre krav på vår äldreomsorg. Med stigande ålder blir även sjukdomar vanligare. Många får i sig för lite mat till följd av minskad aptit, och undernäring är därför en av de största utmaningarna, tillsammans med ät- och sväljsvårigheter, inom äldreomsorgen. Undernäring medför mycket lidande, högre infektionskänslighet samt minskad muskelmassa. Detta kan i sin tur leda till försämrade motoriska förmågor, svårigheter att ta hand om sig själv vilket leder till ett ökat vårdbehov samt höga samhällskostnader.

De nya råden – vad är skillnaden?

Vad är det då som är nytt i de nya råden som Livsmedelsverket tagit fram? Det allra viktigaste är att fokus har bytts från kost till mat och måltid, från tabeller till modeller t.ex. Måltidspusslet samt nya talriksmodellen anpassad för äldre som är lätta att använda och anpassa till sin verksamhet. En annan viktig förändring är att fokus flyttats från detaljer till helhet. Fokus ligger mycket på att stimulera aptit och främja matglädje hos de äldre. Ett tydligare fokus på individen och dess önskemål och olika förutsättningar samt att man har öppnat upp för en flexibilitet i måltidsplaneringen som inte funnits innan.

Livsmedelsverkets råd riktar sig till både hemtjänstverksamheter och till äldreboenden. De är avsedda som övergripande rekommendationer och stöd för hur verksamheter bör arbeta för att skapa måltider som bidrar till välbefinnande, hälsa och värdighet. Råden är framtagna av Livsmedelsverket i tillsammans med Socialstyrelsen och yrkesgrupper på området.

Hur kan man arbeta med rekommendationerna på ett konkret sätt?

I råden ”Bra måltider i äldreomsorgen” lyfts fem framgångsfaktorer för bra måltider: individanpassning, kunskap och kompetens, helhetssyn på måltidskvalitet, god samverkan mellan yrkesgrupper samt ständig utveckling och utvärdering av måltidsverksamheten.

Det finns ett antal tydliga modeller och hjälpmedel som är användbara i arbetet med offentliga måltider;  

Måltidsmodellen fungerar som ett pussel där varje bit är lika viktig för att matgästen ska uppskatta den. För att lägga pusslet krävs kompetens, engagemang och s

amverkan och är otroligt kraftfull om kostorganisationen ska lyckas. Maten ska givetvis vara god, annars äts den inte upp. Maten ska också vara näringsriktig med fokus på bevarande av hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet, och naturligtvis säker att äta. Hållbarhet är också en viktig pusselbit i modellen, hållbarhet ur ett miljöperspektiv samt socialt perspektiv. Maten ska också vara interagerad vilket betyder att den ska ses som en del av tillfrisknande, skapa sociala sammanhang samt fungera som ett pedagogiskt verktyg.

En helt ny tallriksmodell för de äldre är framtagen av Livsmedelsverket, speciellt riktade till dem med dålig aptit. I denna modell ligger fokus på behovet hos varje enskild individ. Viktigt är att tänka på att de äldre behöver mindre portioner, mkt energi och mycket protein. För att utrymme ska finnas för de energirika del

arna är det viktigt att minska ned på kolhydraterna medan andelen protein är lika stor som vanligt samt att andelen fett ökar. Inom äldreomsorgen är måltidsdrycken av största vikt för att få upp energiinnehållet.

Utöver dessa modeller vill Livsmedelsverket lyfta fram att man kommer väldigt långt med vanlig mat genom att använda sig av specifika livsmedel såsom nötter, baljväxter, ost som snacks, proteinrika efterrätter med vispgrädde och mycket mer. Viktigt att välja fetare varianter i äldreomsorgen, såsom extra olja och smör, gratänger och stuvningar mm. SLV har också i sina nya rekommendationer lyft måltidsordningen för de äldre. En måltidsordning som handlar om fler och mindre portioner jämt fördelade under dagen, 6- 8 portioner är lagom.

4 tips på hur ni kan arbeta

- Ni är ett lag! Arbeta för att lyfta kunskapsnivån hos de omsorgsgivarna som befinner sig närmast de äldre. Att få dem att förstå vikten av detta är en förutsättning för att lyckas.
- Erbjud alltid minst ett val. All vill känna sig delaktiga, allra helst gällande den maten som personen själv ska äta. Om inte annat, erbjud alternativ gällande grönsaker t.ex. kalla eller varma.
- Skapa en tydlig kostpolicy som alla i organisationen känner till och förstår vikten av.
- Hitta och definiera hur ni ska arbeta med portionsstorlekar och näringsberäkning.

Genom att följa råden har vi kommit en liten bit närmare det gemensamma målet; att servera god, näringsriktig mat i en miljö där den äldre känner sig väl bemött och mår bra.