Klimatsmart mat bidrar till ökad folkhälsa

Både planeten och vi som lever på den är i hälsokris. Temperaturen ökar för snabbt, isarna smälter och aldrig förr har så många människor dött eller blivit sjuka av maten vi äter. Klimatsmart mat är inte bara bra för vår planet, den skapar även en bättre folkhälsa. Att ändra matvanor hos befolkningen är en stor utmaning. Tack vare de 3 miljoner offentliga måltider som serveras varje dag finns det möjlighet att visa vägen, ändra preferenser och utbilda för en mer hälsosam befolkning och en hållbar planet.

Visste du att:

• ‍‍Kostnaderna kopplat till ohälsosamma matvanor kostade 53 miljarder under 2019
• Idag insjuknar ca 90 000 personer årligen i Sverige i sjukdomar kopplat till mat och fysisk inaktivitet
• Ohälsosam konsumtion av mat är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död i Sverige
• Maten står för 30% av jordens klimatpåverkan
• 57% av isarna har smällt på norra halvklotet och 42% på södra halvklotet

Att vår planet är i kris är det inte många som har undgått. Men även befolkningens hälsa är i kris och utvecklingen går åt fel håll. Vi måste ändra våra levnadsvanor för att både planeten och vi som lever på den ska må bra. Trots att maten och måltiderna har en tydlig koppling till livskvalitet och hälsa talar politiker idag inte om det i termer av folkhälsa. Men hur vi mår och att undvika sjukdom är folkhälsa på allra högsta nivå.

Vad och hur mycket vi äter har förändrats över tid. Enligt Jordbruksverket har den totala energitillgången från livsmedel per person och dag ökat med ca 9 procent eller ca 200 kcal. En ökning av kaloriintaget leder till övervikt och fetma som i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom, diabetes typ 2 samt flera typer av cancer.

Vi äter även ungefär 40 procent mer kött nu jämfört med 1990. Samtidigt rapporterar livsmedelsverket att de största riskerna för ohälsa är att vi äter för mycket rött kött och för lite fullkorn, frukt och grönt. Siffrorna säger sitt tydliga svar, att vi måste förändra vad och hur vi äter.

Eftersom så många i Sverige har övervikt eller fetma är det ett av våra allvarligaste folkhälsoproblem. I de bästa av världar bör folkhälsan vara både god och jämlik, att alla ska ha samma möjligheter till en god hälsa. Tyvärr är så inte fallet.

Social ojämlikhet har stor inverkan på levnadsvanor och hälsa. Inte minst på matvanorna. Forskning visar att socioekonomiskt utsatta grupper äter sämre och är mer drabbade av hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes, cancer och fetma. Idag styrs helt enkelt din hälsa ut efter vilken socioekonomisk grupp du växer upp i.

Den mat vi konsumerar påverkar inte bara vår hälsa utan även den miljö vi lever i. Under en livstid konsumerar vi enligt folkhälsomyndigheten mer än 70 000 kg mat och dryck. Maten behöver produceras, paketeras och transporteras. Framtagningen av all mat har en stor påverkan på vår miljö, både själva produktionen men även transporter, förpackningar kylhantering med mera. Genom att äta mindre men bättre minskas överkonsumtion av mat och övervikt och fetma skulle minska. Det gör att vi kan producera mindre mat vilket är positivt för planeten.

Kostexperter runt om i världen, tillsammans med viktiga internationella hälsomyndigheter, står eniga om att äta mycket rött kött och chark ökar risken för sjukdom. Vi behöver även öka intaget av fullkorn, grönsaker, frukt, nötter och frön. En kost som även har en positiv inverkan på vårt klimat.

Att välja mer vegetabilier är det enklaste och viktigaste man kan göra för att äta mer klimatvänligt. Och när vi väljer kött så är det viktigt att välja kött från djur som har bidragit till miljönyttor. Linser, bönor, ärtor, rotfrukter och mörkgröna bladgrönsaker innehåller gott om näringsämnen och protein. Det är både klimatsmart och nyttigt att basera måltiderna på grönsaker och fullkornsprodukter.

Genom att mäta näringsinnehållet i den mat som serveras inom offentlig sektor är det enkelt att säkerställa att näringsinnehållet följs så att våra barn, äldre och sjuka får den näring som de behöver. Vi kan även se att maträtter med en högre andel vegetabilier har ett bättre näringsvärde enligt de Nordiska näringsrekommendationerna. Genom att dessutom klimatberäkna recepten är det enkelt att se hur maten påverkar klimatet och göra smarta val för att minska klimatpåverkan av recepten.

I Sverige har vi privilegiet att varje dag kunna servera 3 miljoner offentliga måltider till unga, sjuka, gamla och friska. Det ger oss som land en otroligt stor möjlighet att kunna utbilda om mat som är hälsosam för både hälsan och planeten. Skapa nya smakpreferenser, lyfta matsvinn och klimatpåverkan av maten i strävan för en hållbar framtid.

Barn tar även gärna med sig nya kunskaper hem till sina föräldrar.

Alla hamnar någon gång på sjukhus, när vi föder våra barn eller blir sjuka. Ytterligare har vi en enorm möjlighet att visa vad vi bör äta för att hålla oss friska genom livet. I livets slutskede möts vi igen av den offentliga måltiden vi hemtjänst eller äldreboende. Här finns en möjlighet att göra måltiden till en trevlig stund och förebygga undernäring för en starkare och mer självständig individ även på ålderns höst.

Genom att kommunicera klimatpåverkan av maten är det även enkelt för matgästen att kunna göra ett aktivt val. Matgästen får kunskap om hur maten påverkar och får en positiv bild av vad vi faktiskt kan äta som är bra för både hälsan och klimatet.

I den mån det överhuvudtaget talas om folkhälsa är det mer i termer av exempelvis ökande psykisk ohälsa och trygghetsskapande, brottsförebyggande insatser eller andra liknande frågor som är i fokus. Måltidernas inverkan på hälsan tillhör de mer mjuka frågorna som kan vara svåra att utvärdera och mäta.

En god hälsa och livskvalitet hos befolkningen för alla genom en bra välfärd bör vara ett högt uppsatt mål för politiker och tjänstemän. Vi människor prioriterar vår egen och våra närståendes hälsa före mycket annat vilket vi har sett tydligt framför allt nu under Coronapandemin. Därför måste folkhälsa prioriteras lika mycket som ekonomisk hållbarhet då ohälsa är ohållbart både för ekonomin och miljön.

Hållbarhetsfrågorna är ofta högt på agendan men talas sällan om i samband med folkhälsa och måltiden. Vi lyfter gärna problemen med bilar och flyg men glömmer att bara kött- och mejeriindustrin påverkar klimatet lika mycket som världens alla bilar, bussar, båtar och flygplan tillsammans. Vi behöver inte utveckla nya bilar eller flyg för att komma igång, lösningar för att hantera näringsinnehåll och klimatpåverkan finns redan.

Vi kan tydligt se att en förändrad kost med mindre rött kött och mer grönt är positivt för både befolkningen och planeten. Att arbeta hälsofrämjande gynnar både ekonomin, folkhälsan och klimatet, så vad väntar vi på?

För att säkerställa att alla får den näring som behövs i livets alla skeden måste maten inom offentlig sektor näringsberäknas och följa de Nordiska näringsrekommendationerna. Mat med mindre kött och mer vegetabilier vet vi är bättre för både klimatet och hälsan men för att veta vilken mat som påverkar klimatet mest krävs data. Först då kan vi se vilka recept som både är bra för planeten, som har rätt näringsvärden och som uppskattas att ätas och inte hamnar i soporna.

Genom att kommunicera och utbilda matgästerna kring mat och klimat har vi kommit en bra bit på väg mot bättre folkhälsa och en hållbar planet.