Skenande livsmedelspriser påverkar den offentliga måltiden

• ‍Se över recepten: Hur mycket kostar varje maträtt? Finns rätter som sticker ut? Börja där störta skillnaden kan göras. Byt ut kostsamma livsmedel mot billigare alternativ eller byt ut hela maträtter.  
• ‍Följ upp kostsamma inköp: Handlas rätt varor till rätt priser? Följ upp köp utanför avtal. Följ upp hur mycket pengar som läggs på tex ”tomma kalorier” – är de nödvändiga inköp?
• ‍Gör genomtänkta upphandlingar: Med vilka varor får vi mest för pengarna? Vilka livsmedel när näringstäta, uppskattade och hållbara? Var ska vi lägga ”krutet” med vår upphandling?
• ‍Följ prisutvecklingen: Notera justeringar och när de får ske i din organisation. Följ upp tex frukt- och grönsakspriserna från vecka till vecka. Arbeta med snabbare omställningar än tidigare.  
• ‍Handla i säsong: Vad är förmånligt och smakfullt den här veckan? Har priset på tomater stigit? Uteslut kostsamma livsmedel och satsa på prisvärda råvaror istället.  
• ‍Minska svinnet: Mät och följ upp. Var genereras matsvinn och vad gör vi åt det? Finns det varor som slängs, som vi istället kan ta tillvara? Servera i mindre kantiner och skålar så att eventuella rester kan tas tillvara.  

Viktigt är också att inte glömma det stora arbetet med att kommunicera eventuella förändringar så att alla berörda är insatta och förstår. Låt hela kedjan från anställda till de ätande och deras närstående vara medveten om att priserna stiger och varför vissa råvaror utesluts.  

I skolan är det även ett utmärkt tillfälle att låta flera ämnen engageras i prisutvecklingen på livsmedel. Räkna på prisutveckling, svinn mm. under matten, utbilda på hemkunskapen och låt barnen skapa både kostnads och klimatsmarta maträtter, prata om hållbarhet i biologin etc.. Möjligheterna är många!  

‍