3 tips för att minska matsvinn i äldreomsorgen

Måltidsverksamheter inom äldreomsorgen står inför två stora utmaningar: undernäring och matsvinn. Faktum är att dessa går hand i hand. Genom att öka mängden mat i magen minskar matsvinnet. Här bjuder vi på tre handfasta tips för att minska matsvinn i äldreomsorgen.

Enligt Livsmedelsverkets senaste kartläggning har matsvinnet i äldreomsorgen ökat något sedan 2022. Trots att fler kommuner än tidigare nu mäter och rapporterar mängden matsvinn i äldreomsorgen är det få som följer upp det som faktiskt är viktigt – hur mycket mat som hamnar i magen hos de äldre. Livsmedelsverket konstaterar att matsvinnet inom äldreomsorgen beror på att de äldre äter för lite av maten som serveras – inte att det lagas för mycket mat.

Genom att kombinera insatsen för att minska undernäring med kampen mot matsvinn kan du öka oddsen för att nå såväl klimatmål som välmående hos de äldre. Här har vi sammanfattat tre tips för att minska matsvinn och öka mat i magen i äldreomsorgen.

Mät matsvinn och konsumtion varje dag

I Livsmedelsverkets kartläggning har 70 kommuner rapporterat in matsvinnsdata för äldreomsorgsverksamhet. Av dessa är det endast 25 kommuner som följer upp konsumtionen, alltså hur mycket mat som äts upp. Det innebär att de flesta av landets kommuner inte har data för att kunna följa upp hur mycket mat som faktiskt hamnar i magen hos de äldre.

Genom att mäta både matsvinnet och den mängd mat som serveras får du viktig kunskap – dels för att upptäcka risk för undernäring hos de äldre, dels för att förstå var matsvinn uppstår. Använd ett digitalt verktyg för att registrera såväl matsvinn som konsumtion dagligen. På så sätt kan du få detaljerad statistik och följa utvecklingen av nyckeltal såsom matsvinn i gram per ätande och per svinntyp, matsvinn i procent av lagad mat och konsumtion i gram per ätande.

En vanlig orsak till att äldre äter för lite av maten är att det serveras för stora portioner vid få tillfällen på dagen. Här finns stora möjligheter att både öka mängden mat i magen och minska matsvinnet genom att införa mer individanpassade mål på flexibla tider. Att lassa upp en välfylld tallrik till någon som har dålig aptit kan få motsatt effekt. Servera hellre en mindre portion till att börja med och erbjud möjlighet att ta mer när viljan och orken finns. Små, näringsrika mellanmål som erbjuds när matlusten faller in kan göra underverk för de äldre som inte orkar äta så mycket åt gången. 

I Växjö kommun har man hittat en framgångsrik modell för att förebygga undernäring på kommunens äldreboenden. Här serveras till exempel energirika shots på sängkanten, proteinbomber till eftermiddagskaffet och kvällsvagn med snittar. Läs mer om Växjös modell här. 

Nyckeln till att minska matsvinnet i äldreomsorgen är att ta ett helhetsperspektiv och erbjuda de äldre ökat inflytande i beslut kring måltiden. Måltiden handlar om så mycket mer än vad som läggs på tallriken. En lugn miljö i matsalen, trevlig bakgrundsmusik och fin uppläggning främjar trivsel och ökad aptit så att både undernäringsproblematiken och matsvinnet minskar. 

Ett annat sätt att öka både nöjdhet och matglädje kan vara att erbjuda de äldre möjlighet att välja måltider från en digital meny med aptitliga bilder. Ta hjälp av vård- och omsorgspersonal för att samla in beställningar och synpunkter så kan menyplaneringen anpassas löpande. 

Nyköpings kommun har framgångsrikt infört ett flexibelt måltidssystem för äldre hemmaboende. Den nya menyn erbjuder både valfrihet och ett tillfälle för vårdpersonalen att samtala kring maten för att öka delaktighet och matglädje. Läs mer om ökad valfrihet i Nyköpings kommun här.

Samarbete mellan omsorgs- och måltidspersonal är en nyckel till framgång. Löpande dialog och feedback är viktig för att förstå siffrorna i statistiken, till exempel varför en viss maträtt eller dag i veckan driver ökat matsvinn. Kampen mot såväl undernäring som matsvinn bör vara ett gemensamt projekt där omsorgs- och måltidspersonal samarbetar mot målet – att maximera mängden mat i magen hos de äldre. 

Skriven av:
Jenny Gruvfält