Så halverade Växjö kommun matsvinnet

Med hjälp av en praktisk handbok och stenkoll på siffror har måltidsorganisationen i Växjö kommun lyckats halvera matsvinnet. Här delar de med sig av sin framgångsresa och ger tips för en lyckad matsvinnskamp.

I vår artikelserie där vi lyfter fram ”svinnfluencers” från hela måltidssverige har turen kommit till Växjö kommun. Vi tog en pratstund med måltidsutvecklare Anita Medin och verksamhetscontroller Patric Svensson för att få ta del av Växjös erfarenheter och tips. 

Målet: halverat matsvinn till 2025

I början av 2020-talet fattades det politiska beslutet att Växjö kommuns måltidsorganisation med drygt 300 medarbetare och nästan 100 kök skulle halvera matsvinnet i förskola och skola på fem år. Ett utmanande mål som krävde såväl förändrade arbetssätt och utbildning som tydligare uppföljning och statistik.

En viktig förändring som infördes var hur och när köken mäter matsvinnet. Historiskt hade man endast registrerat mängden matsvinn under en tvåveckorsperiod per termin. 

”Stickprovsmätningar är inte tillförlitliga och kan ge fel bild av verkligheten om en dags resultat sticker ut av någon anledning. Nu mäter vi mängd serverad mat, serveringssvinn och tallrikssvinn varje dag. Då kan vi räkna ut vårt viktigaste nyckeltal – mat i magen,” säger Patric Svensson, verksamhetscontroller på måltidsenheten i Växjö kommun.

Växjö kommun använder systemet Hantera Enhet Svinn för den dagliga registreringen av matsvinnet. På så sätt kan Patric ta ut statistik och rapporter för att följa utvecklingen mot målet. Dessutom har man gått över till 100% digitala beställningar i måltidssystemet vilket hjälper köken att göra mer korrekta mängdberäkningar för både inköp och tillagning. Därmed minskar risken för överproduktion.

Handbok för matsvinnshjältar

Anitas främsta fokus var att ta fram en handbok för måltidsorganisationens arbete med att nå kommunens mål att halvera matsvinnet. 

Handboken Svinnsalabim innehåller bland annat:

• Information om kommunens mål och varför det är viktigt att minska matsvinnet.
• Manualer för mätning av olika matsvinnstyper och registrering i kommunens digitala verktyg.
• Instruktioner kring beräkning av råvarubehov, inköp och förvaring.
• Vägledning för olika typer av kök (tillagningskök, mottagningskök och serveringskök) och olika verksamheter (förskola och skola).
• Svinngott – en receptbank för att använda rester och matsvinn till nya rätter på ett smart sätt.
• Tips för att minska serveringssvinnet genom att exempelvis erbjuda små skedar för provsmakning, använda lagom stora serveringsbestick och mindre kärl.

En handbok i sig gör inga mirakel. Efter lanseringen har måltidsorganisationen jobbat hårt med kommunikation och utbildning för att hjälpa medarbetarna att förändra arbetssätt i det dagliga.

Anita har besökt många av kommunens kök för att svara på praktiska frågor och stötta personalen i de nya rutinerna. Dessutom har erfarenhetsutbytet mellan olika kök ökat vilket höjer kunskapsnivån i hela organisationen.

”Vi har arrangerat workshops där medarbetare från olika kök får möjlighet att träffas för att byta erfarenheter, provlaga och testa recept från Svinngott. Det är mycket uppskattat!” säger Anita Medin.

Det är viktigt att anpassa kommunikationen till olika målgrupper. I köket är fokus på inspiration och utbildning kring hur svinnet kan minskas och hur man kan använda matsvinn till nya rätter på ett livsmedelssäkert sätt. När Patric träffar enhetscheferna visar han siffror på det faktiska svinnet och översätter det till totalt antal ton och kronor som går till spillo för att visa hur det påverkar budget och klimatmål i ett större perspektiv.

”Vi läser in stora Excel-filer med svinndata för alla enheter i Power BI för att skapa tydliga och lättillgängliga diagram. På så sätt är det enkelt att ta till sig och dela information i hela organisationen,” säger Patric Svensson.

Några års intensivt arbete med handboken, praktisk vägledning i köken och detaljerad rapportering har verkligen gett resultat.

”Idag har vi i stort sett uppnått vårt övergripande mål med halverat matsvinn. Men viktigast av allt är att vi har ökat kunskapen hos våra medarbetare och infört arbetssätt som driver hållbarhet på lång sikt,” säger Anita Medin.

5 tips från Växjös svinnfluencers

• Mät matsvinnet varje dag: Detaljerad data behövs för att få en tydlig bild av var svinn uppstår och vad man behöver förbättra.
• Inför en gemensam matsedel: Det underlättar kunskapsdelning och tips kring hur man kan använda svinnet från specifika maträtter på ett smart sätt.
• Ta fram en matnyttig handbok: Involvera medarbetarna så att innehållet anpassas till deras vardag och behov.
• Erbjud praktiska workshops:  Ge medarbetarna i köket möjlighet att träffas regelbundet för att dela kunskap, tips och idéer.
• Fokusera på mätetalet ”mat i magen”: Skifta fokus från det negativa – mat som slängs – till det som faktiskt är måltidsorganisationen huvuduppdrag: att maximera mängden mat i magen hos kommunens barn, elever och äldre.